Konfrontationer
Konfrontationer med ens egna problem löser ofta upp detsamma, iaf så renas grumligheten och man får en klarare syn runt det som bekymrar. Jag, personligen har varit en väldigt konflikträdd människa som hellre löser problemen genom att tro att allt ordnar sig än att ta tjuren vid hornen som den gamla klyschan lyder. Idag har jag en mycket starkare värdegrund men fortfarande något backande inför problemlösningar som initierar agressiva förhandlingar, där man måste riva upp fasaden och spy ut galla över problemet. Jag är inte sån. Jag klarar mig väldigt bra som det är och har en tendens att fly undan eller iaf ta mig runt problem där detta rinner av mig, inget når centralen. Men när något verkligen når in till djupet så är det ett balanserande på en skör tråd. Man skulle kunna tycka och tro att detta konfliktlösningssätt leder till en påbyggnad av problemhögen, ungefär som en hög med metangas som till slut med hjälpa av den där, tills synes oskyldiga tändstickan, får högen att explodera. Men det handlar om inställning, HUR man väljer att tackla problemet, VAD man gör och försöka att veta VARFÖR man gör det. Ett positivt synssätt, energialstrande och konstruktiv kritik bygger upp ett tillvägagångssätt i konflikter som inte behöver mynna ut i en negativ våg. Självklart dyker det upp tillfällen där den kontruktiva kritiken MÅSTE? bytas ut mot ren kritik för att skapa insikt och nå en lösning. Detta handlar mycket om individer och individkännedom.
Jag har ett ganska bra och väldigt enkelt problemlösningssystem inprogrammerat. När jag utsätts eller står inför en obehaglig, oidentifierad känsla i kroppen så sätter jag mig ner och analyserar ner den känslan i atomdelar. Går igenom vad jag varit med om, vad jag varit utsatt för och när jag hittat roten till det onda så föröker jag hitta lösningen. Detta gör jag antingen genom att ställa mig inför problemet och konfrontera detsamma och/eller analysera och diskutera sönder det. Hela systemet har endast ett mål, allt ordnar sig, allt löser sig! Det är du själv som måste må bra, det är ditt liv, dina känslor, dina handlingar som är centrala.
/traphimself
Jag har ett ganska bra och väldigt enkelt problemlösningssystem inprogrammerat. När jag utsätts eller står inför en obehaglig, oidentifierad känsla i kroppen så sätter jag mig ner och analyserar ner den känslan i atomdelar. Går igenom vad jag varit med om, vad jag varit utsatt för och när jag hittat roten till det onda så föröker jag hitta lösningen. Detta gör jag antingen genom att ställa mig inför problemet och konfrontera detsamma och/eller analysera och diskutera sönder det. Hela systemet har endast ett mål, allt ordnar sig, allt löser sig! Det är du själv som måste må bra, det är ditt liv, dina känslor, dina handlingar som är centrala.
/traphimself
Kommentarer
Postat av: Kurt
Bra Freud. Du kommer bli jätteduktig när du blir stor. Ett problem för dig dock; Hur tacklar du att du blev vidrigt piskad i dream team iår?
Trackback